Ny header!
Ta daaa!
Fredagsrim
Pizzan bakas,
en ny header skapas.
Nja, blir nog inget litterärt nobelpris till mig. Nu blir det pizzapicknick i lillfrökens rum. Bjuder ikväll på dagens citat från fröken.
Fredag morgon. kl 07.00 (typ)
- Mamma, du är alltid så rufsig i ditt hår. Kammar du dig aldrig eller?
Och så är det. Jag glömmer alltid att borsta igenom håret. Har alltid glömt det.
Att trivas på dagis
Så här idylliska var vi när vi lagade mat. Barnen skar korv utan att bråka, musik skrålade ut ur högtalarna i köket och vi skrålade med. Ett par danssteg utfördes och alla var nöjda och glada. Nästa som i en
Carl Larsson tavla - "vi och falukorven".
Carl Larsson tavla - "vi och falukorven".
Det var inte riktigt samma ljud i skällan timmen innan när jag kom för att hämta sötnosarna från dagis. Lilla fröken skuttar glatt fram och ger mig en stor kram och utbrister
- MAMMA!!! Jag har lekt jättemycket idag, det är roligt på dagis.
Ska vi gå hem nu?
- Ja, svarar jag. Men först ska vi hämta din lillebror.
Lillebror ja. Han trivs också bra på dagis. Såpass bra att när han får syn på mig utbrister i ett
- NEJ MAMMA!!!! JAG VILL VARA KVAR PÅ DAGIS!!!!! Gå mamma, gå nu.
Sedan springer han in dit han var på väg när jag kom och börjar med det han var på väg att göra som om jag aldrig kommit.
- Oj då, sa pedagogen idag. Så arg har vi aldrig sett honom när jag brottade in honom i ytterkläderna. Han skrek och jag småskrattade. För om jag inte skrattar vet jag inte vad jag ska göra.
- Bra betyg för oss, fnittrade en annan pedagog tidigare i veckan när han skrek hejdlöst i kapprummet att han ville vara kvar.
- Japp, mycket bra betyg för er, höll jag med om och undrade om det var OK för dom att vi helt enkelt flyttade in på dagis. Det skulle underlätta just nu.
Adventstjärnor med mojäng
- Hur svårt kan det vara? fnyste jag. Det är ju bara en adventstjärna. JAG har minsann satt upp många stjärnor i mina dagar och snyggt har det blivit också!
Men det här var någonting annat. En konstig mojäng av tunn plast som skulle förhindra att vårt hus blev en julebrasa. Mojängen skulle vikas och träs och in-i-hålas och jag slet i allt för många minuter för att erkänna här. Men nu sitter stjärnorna uppe och de har ännu inte börjat brinna.
Inte lucia
Hos barnvakten.
Deltagare är lilla fröken och P.
- Har du ett ljus med dig? Ska du vara lucia på dagis?
- Nej, jag ska vara mig själv med ett ljus.
Klokt.
Julpyntstrassel
Note to self - SLÄNG INTE NER ALLT PYNT I LÅDAN I JANUARI NÄSTA ÅR BARA FÖR ATT DU ÄR TRÖTT PÅ PYNTET. Det blir bara ja du förstår själv Ann-Christin, det blir bara en enda röra av alltihop. Stilla dig, stilla dig.
Gourmander i badet
Populärast just nu är att i badet laga soppa till sälen, späckhuggaren och valen. Och inte vilken soppa som helst! Måndag och kvällen till ära har de blivit bjudna på kiss- gräs- och sparrissoppa. Mmmmm, låter ljuvligt!
Bara en bok
Jag lagade mat. Barnen läste varsin bok, det var iallafall det dom sa när jag frågade vad som hade hänt med rummet. Vi har visst olika sätt att läsa böcker på. Bra att jag gillar olika.
Impulskontroll
Jag gjorde det. Kunde inte hålla mig. Det var inte meningen. Ouch. Jag tror inte att någon såg mig men jag hördes nog. För mig är det svårt att inte leva ut till musik, den ger mig så mycket. Därav mitt egoistiska medborgarförslag som ingen nappade på, mycket konstigt eller? Nja kanske inte.Så här var det.
"Elderly woman behind the counter in a small town" (med gissa vilka...) spelades i mina lurar och fram tills denna låt var min idé vattentät. I den sången finns en textrade som lyder:
"I changed by not changing at all, small town predicts my fate
Perhaps that's what no one wants to see
I just want to scream...hello..."
Perhaps that's what no one wants to see
I just want to scream...hello..."
När Eddie sjunger "hello" hör jag förvånat min egen röst högt och ljudligt skrålandes "HEEELLOOOOOOO!"
Ehm... gjorde jag det där? Vem såg? Ingen... Phew... Vem hörde? Förmodligen hela gatan och de båda parallela gatorna.
Jag tackar för mig.
Vad vi lär barnen
• Att berätta för dom att dom kan (galet mitt i trotsåldersveva nr 1).
• Att ta de ska ta hänsyn till andra.
• Att inte ge sluta försöka även om det verkar svårt (galet mitt i trotsåldersveva nr 2).
• Att ta egna intiativ (galet mitt i trotsåldersveva nr 3).
Att allt sedan inte fungerar med guldkant är en annan sak, men om man inte försöker kommer man inte fram.
Idag var en sådan utan-guldkant-grej, jag satt fast mitt i och hårt i min egen rävsax. Jag hittade det här i badrummet och mitt i stod två överlyckliga barn.
- Barbiekläderna var smutsiga så vi tvättade dom och så såg vi att golvet var smutsigt så vi städade det också mamma! Fint va? Det luktar jättegott!
Den lille mannen a.k.a. papegojan härmar sin storasyster som ett eko.
- Smutsiga kläädejna! Golvet åssssså! Mamma, vi luktaj gott!
Julkortspill
Pillet är i full gång! Jag laddar barnen med godis, mig med te och tar tag i det däringa pysslet en gång för alla. Förstår inte hur jag förr i tiden hade planer och tid att göra 40 helt individuella julkort. Phew...
Frukosten i bilder
På helgerna rusar mannen iväg till jobbet strax innan 08.00 rycket och då har vi myst klart i soffan och det är frukosttajm för oss andra.
Så här såg det ut idag.
Mysbelysning.
Attacksnabb ätning av den lille mannen. Han hade viktigare saker för sig.
Den nya kitchjulgirlanger med domherrar behövde åka slalom till zoo.
Fröken åt. Och åt och åt.
Helt ombytta roller på henne och den lille mannen idag.
Och jag baljade kaffe. Precis som brukligt.
Julepiff och konflikthantering
Ett inlägg skrivet med kärlek.
Tänk om jag skulle få till det så här hemma till jul. Vad glad jag skulle vara, julefridsglad och nöjd. Gå och nynna på "Merry Christmas" och producera lussekatter och pepparkakor vart jag än gick fram. Mannen skulle i och för sig inte vara så glad. Han är allergisk mot "för mycket" piff. Vad "för mycket" är har jag ännu inte kommit fram till.
Annars är vi ense om allt. Speciellt om hur det ska se ut i huset. Vi är ense och nöjda och åker till byggvaruhandeln för att handla det vi pratat om. Jag pekar där och utbrister:
- Titta älskling, där är ju det vi pratat om!
Mannen tittar på mig.
- Nej, det där har vi inte pratat om. Vi har pratat om det där. Precis det där har vi pratar om att vi ska köpa.
Jag brukar moget sura och sucka då, sedan åker vi hem. Ohandlade med det vi inte pratat om. Men annars är vi ense. Oftast. Visst vore det tråkigt om man alltid kom överens?
Kvällslektyr från i veckan
Mannen:
Trotsålderssömn
Alldeles nyss inifrån lille mannens sovrum hördes det lite gny. Han har nog tappat nappen tänkte jag och jag springer in så att han inte ska hinna vakna till. Nappen var ur men han ligger där och snarkar... Sedan kommer protesterna i sömnen
- JAG BILL INTE! INTE INTE INTE!!
Då var det officiellt, den söte lille mannen är trotsåldern.
Tandborstning
Hur får man en tanborstvägrare att öppna munnen självmant när det är borstadags? Man gör så här:
Inte goda kläder
- Jag tycker inte om dina kläder mamma!
- Det behöver du inte göra. Men du säger väl inte så till dina kompisar va? Även om du inte tycker att kläderna är fina så kan dom bli ledsna om du säger så till dom.
- Nej jag säger bara så till dig. Pappas kläder är mycket finare. Han har många klänningar.
- Har han?
- Nej.
- Men hans kläder smakar mycket bättre än dina.
- Du menar "är finare"?
- Nej, dina klänningar smakar inte alls bra.
- Har du provsmakat?
- Ja.
Jag är avsatt som sagt... Ska jag gissa på pappas kläder har en viss matförnimmelse kvar i fibrerna efter jobbet på restaurangen eller behöver jag duscha oftare?
Bildrensning
Tretusenbildernågonting på telefonen får räcka och jag har rensat och laddat över och kopierat och säkert någonting mer. Jag har dessvärre inte skickat några för framkallning vilket jag borde göra och har haft på den mentala toooo dooo-listan o flera år. Tänkte bjuda er på ett smakprov. Några har ni säkert sätt. Andra är ovisade.
Såhär var det förr. En trött trött trött kille hämtades från dagis. Han släpade runt på en kudde han kunde ligga och vila på medan han lekte.
Lillfröken gömde sig. Effektivt med ett flyttbart kamoulage.
Jag höll på att sy om en lampskärm. Fröken såg ingen skärm, hon såg ett plagg. En lapmskärmsklänning. Men den var några storlekar för små och fröken fastnade.
Efter att ha slagit i underbenet till den grad att det gör så ont att man bara skrattar så tröstar och pysslar den store mannen om mig. Hämtar vatten att svalka pannan med och ... Vänta nu. Jag måste ha blandat ihop det med en film. Min man slet tag i telefonen och tog kort på min misär.
Minicupcakesbak till lilla frökens födelsedag.
Även mannen smygyogar ibland.
Jobbtårta!
Fashionstatement 1.
Vem har sagt att man inte ska vara piffig när man sover?
Fashionstatement 2.
Finaste!
Det fanns en tid då den lille mannen inte kom upp i soffan själv. Då är det bra att man har en hjälpsam storasyster som självmant agerar stege.
Nytt gosedjur. Ny förälskelse.
Jag är tyvärr fortfarande inte vältränad.
Konstigt det där att inte bara själva inehavandet av en pilatesboll gör mig starkare...
Han var bättre än flera andra vuxna deltagar (läs bland annat mig) under de årliga midsommartävlingarna.
Från en yogaexpert till stretchingwannabe.
- Får vi hoppa i vattnet??
-N...
För sent.
Den här bilden säger så mycket. Källarrenovering, cykelnörderi, Vätternrundan, cykelnörderi och idéer om att i hemlighet fästa någon form av generator så att han kan driva en TV under tiden han cyklar.
Berätta för mig.
Fröken lillgammal. Världsfinaste lillgammlaste fröken.
Udda inredning
Läste i en blogg någonstans om hur udda saker och ting hamnar på konstiga ställen när man har barn. Småbilar i skorna och pysselbitar i vattenglaset etc. "Ha ha ha! Oj vad jag har material i det här ämnet" och gick på jakt runt om i huset.
Det här var det enda jag hittade... Ett par giraffer på handfatet. Har vi blivit såpass snabba att plocka undan efter oss/varandra att vi har en normal home decor? Eller ser jag savannen för alla giraffer?
Konsten att sjunga på stan
Jag har kommit på det! Heureka! Om man lindar halsduken runt munnen är det ingen som ser att jag (som på den här bilden) mimar glatt och inlevelsefullt till favoritmusiken som smeker mina öron.Julkort
Klister är kul. Klippa är kul. Glitter är snyggt. Färger är härliga. Att få utlopp för ett enormt pysselbehov som är enormt då pysslet legat mer eller mindre i dvala sedan barn kom in i bilden är underbart! Vart vill jag komma med det här?
Jo.
Det är julkortspysseldags!!! Jag har med barnens hjälp slaktat en dagstidning och kommit fram till vad pompompsen ska användas till. Resultatet visas straax innan jul. Kan ju inte förstöra denna fantastiska överraskning för julkortsmottagarna.
Trött på tänder!
Tydligen inte bara jag som är trött på växande tänder. Vi glädjer oss ändå att det är dom sista (S-I-S-T-A!) som håller på att bråka sig upp. Alla barn är ljuvligt olika men våra båda barn har haft haft samma tandsprickarsymtom.
• Taskig mage
• Gnälliga utan dess like. Det bästa är att vara på väg, men efter 30h av påvägande tappar iallfall jag både inspiration och påhittighet.
• Feber
• Matvägran
• Nämde jag gnälliga?
• Dreggel!!!
• Sönderbitna nappar
Den här gången medförde det även att jag missade en jobbresa till Berlin. Min första weekend utan barn = två hela nätter med oavbruten sömn = restaurangbesök = eventuellt barhäng. Det har jag inte haft sedan fröken föddes. Mannen hade en fullproppad jobbhelg och barnvakt var inget alternativ när den lille mannen var såpass hängig. Låter jag bitter? Det är för att jag är lite bitter. Har jag dålig samvete över det? Japp! Bör jag ha det? Kanske, eller nej, eller bara lite. Kunde inte tänderna väntat tills nästa helg?
Jag bygger om
Be patient my friends!
Jag är inte bara mamma
Jag är en tunnel också. En mammatunnel som gett sig i kast med HTMLkodning igen och misslyckats. Ser bloggen konstig ut för dig så är det inte din dator/webläsare. Det är jag.
Livet med en kock - del 2
Den store mannen är en passionerad matlagare och har jobbat i restaurangkök i mer än halva sitt liv. Han är duktig och kreativ och nyfiken. Att jobba i restaurangbranchen innebär att man främst jobbar när andra är lediga så det är mestadels jag som lagar maten här hemma.
Allt ovan medför förrvirring hos mig när mannen handlat mat. Vad tusan är det och hur ska jag tillaga det? Är det ens ätbart? Här är ett litet axplock från vårt skafferi.
Galenpanna
Vid VAB-frukosten.
- Kom killen, det är frukostdags.
- NEJ, bill inte!!
- Jo, kom nu, vi har yoghurt med en orm på...!! Se!
- Bill I N T E!
- Jodå, kom du kan sitta i mitt knä så myser vi och äter frukost samtidigt!
- Mamma, du äj galen.
Där fick jag sitta i min egen ensamhet och dricka ljummet kaffe. Storasyster och mannen hade redan gått iväg till dagis och jobbet.
FUSK!
VAB idag inleddes med spel med fröken medan den lille mannen (han som är sjuk denna gång) tog en powernap på soffan. Jag sprang lite fram och tillbaka och peta tillbaka nappen till den glödheta och hostande sonen och under mina ovaksamma ögon vann fröken spelomgån efter spelomgång.
Tur i spel tänker ni?
Nej, nej. En vinnarskalle utan dess like är den korrekta frasen. Jag luktar en fuskare på lång väg. En fuskare med uruselt pokerface som fnittrar och glatt visar hur man lättast vinner. Lik sin mor? Japp.
Kontrasternas afton
Från treåringen:
- Mamma bajskorv! *fnitterattack*
- Mamma pruttFIIIIS!!! *fnitterattack*
- Mamma toalett *fnitterattack*
Från tvååringen:
- Gulliga mamma! *kramar*
- Jag älskar dig! *blöta pussar*
- Jag vill klappa dig mamma! *svettiga blöta händer klappar mig på kinden*
Och på något underligt vis är båda lika mysiga...
Ljus
På hemvägen idag lyste gatlamporna för första gången den här vintern. Mysigt!
Sångdag
Fröken har inte så länge jag kan minnas någonsin tyckt att det varit ens OK att plocka undan det man lekt med innan man tar fram nästa sak. Hon har inte dessto mindre sluppit att plocka bort, men det följs av ett surande som kan vara länge länge. Hennes lillebror är tvärtom och verka tycka att det är det som är själva grejen med att leka - att få plocka bort det igen. Men dagis har nått ett genombrott gällandes fröken.
Vad gillar hon? Prinsessor!!
Finns det någon prinsessa som städar? Ja, Askungen!
Städar Askungen bara eller gör hon någonting mer? Hon sjunger!
Sagt och gjort, dagis kläckte den tanken hos lilla fröken. Om vi sjunger samtidigt som vi plockar undan efter oss, PRECIS som Askungen...
Går det fort i hockey? Ja!
Fungerade det? JA!!
Med ett litet bekymmer bara. Fröken blir så upptagen och inne i sin sång och dans att hon glömmer av städandet. Så ikväll har vi övat multitasking. Vi har sjungt till allt vi gjort. Som slutresultat vill jag nämna tre saker.
• Hon gillar det skarpt = det fungerar.
• Sång är bra för själen.
• Sjunga samidigt som man borstar tänderna var dock ingen bra idé, även om det var kul.
Har jag nämnt att vår dagispersonal är fantastiskt? Ser barnen, gör aktiviter på barnens egna individuella villkor och ser sakerna från barnens håll.
Mitt medborgarförslag
Vore det inte trevligare och bättre för alla om vi lagförde att man måste dansa och/eller sjunga ut till den musik man har i lurarna på när man är ute och går. Samhället skulle bli så mycket mindre taggigt och små spontana dansgolv skulle finnas lite överallt. Och alla skulle få dansa till just sin favoritmusik för den dagen, just då, just där.
OCH det skulle bli så mycket lättare för mig att slippa hålla tillbaka mina dansanta lemmar och trycka ned grymt bra sångmåsten...
Här är några exempel:
Sångmåste 1, för att höra klicka här
Sångmåste 2, klicka här
Sångmåste 3 hittar man här (och i just den här videon står jag och vrålar lite längre bak i publiken. Magiskt!!)
Enformig spellista? Inte jag inte...
Jag är avsatt
Jag är inte längre familjens fashionista. Med H&M-katalogen i högsta hugg har vi blivit tilldelade allsköns glittriga klänningar av den lilla fröken. Så här kommer vi att se ut, bara att klicka hem som hon sa till sin häpna mor.
Den stora mannen a.k.a. pappa - rosa klänning, rosa glittriga tights, inga skor, kattmask för ögonen.
Jag - rosa klänning, rosa skyhöga glittriga pumps, leopardmönstrade "shapetrosor" (är det någonting hon vill berätta för mig?).
Den lille mannen a.k.a. lillebror - rosa klänning, svart fluga, hängslen, byxor.
Fröken själv - rosa klänning med blommor på. Något mer behövdes inte då hon redan har glittriga skor på sig.
Häpp! Klart! Och inte hemklickat.
Kepler
Men nu får dom sluta.
Mina nerver har ännu inte hämtat sig från när jag läste "Hypnotisören". Vet inte hur jag ska våga se filmen, men jag måste se den. "Eldvittnet" ligger på mitt sängbord sedan månader tillbaka. Jag har läst två kapitel och är redan vettskrämd och illa till mods. Har just nu en paus från den för att minimera mardrömsläget. (Och läser då en verklighetsbaserad bok om Hell Angels som inte skrämmer mig alls... DET är konstigt.)
Och vad är det jag ser i kassakön i mataffären?
Ännu en bok!!! Jag klarar inte det här. Måste ni skriva såpass i min smak att jag inte kan hålla min långa fingrar ifrån era böcker samtidigt som ni skrämmer mig till den grad att jag bara vågar läsa om den store mannen är hemma... Det här fungerar inte. Tips på att vrida ner min livliga fantasi mottages tacksamt!
Perpparkaksbak
Livet är för kort för att gå och vänta på saker och ting så igår tog vi fram pepparkaksmåtten och bakade pepparkakor. Vi tog även fram:
• Dammsugaren
• En rejält stor portion tålamod
• Kaffe
• Mjölk att dricka till degen vi skulle äta
Det vi glömde att ta med var:
• Tillräckligt mycket deg.
Den lille mannen åt såpass mycket deg varje gång jag vände mig om att vi skulle kunna dekorera själva honom med kristyr närmare jul. Unga fröken åt bara deg en gång. Men den gången blev flera gånger. Hon poängterade att hon faktiskt åt deg just då och DÅ är en gång. Härligt att leva såpass i nuet! Hon tröttnade på degätandet efter ett tag och började äta bara mjöl. Hon sa att hon gillade det bättre.
- Bättre än kött? undrade jag.
- Jaaaa! svarade hon.
En spännande natt
Jag har
- möblerat om i vårt sovrum och flyttat på allt.
Jag har inte
- berättat det för den store mannen.
Jag ska
- lägga mig nu, mannen jobbar sent och det ska bli jättespännande när han kommer att lägga sig inatt.
Jag hoppas
- att han inte kommer att snubbla allt för mycket.
Middagsplaner
- Vad ska vi äta ikväll?- Jag vill ha köttbullar!
- Det åt vi till lunch idag, vi måste äta någonting annat.
- Men mamma!!
- Vad sägs om en omelett?
- Är det kött?
- Nej det är mest ägg och en massa goda grönsaker och ost och så kan jag göra den där goda kalla såsen...
- Är det kött i såsen?
- Nej, det är youghurt i den.
- Jag vill ha kött.
- Kött? Bara kött?
- Ja. Jag älskar kött. Och sås. Men mest kött.
Min vegetariska familjedröm motarbetas effektivt. Jag får nog gå solo på den drömmen.
Fredagsnöje
Fröken var helt slut och somnade i princip på vägen till sängen. Den store mannen nattade den lille mannen och Ä-N-T-E-L-I-G-E-N var det min tur.
Vi har köpt en app till iPaden där man ska hjälpa Pettson med diverse uppfinnigar. Värd varendaste krona! Det enda negativa är att barnen hela tiden ska uppfinna och deras arma mamma får inte hjälpa till. Men ensam i soffan igår var det min tur.
Tema brand
Har jag nämt att vi har ett fantastiskt dagis? Säkert, men det tål att sägas många gånger. Vårt dagis är fantastiskt! Såhär inför advet har de haft "tema Brand" och lärt barnen vad man ska göra om det börjar brinna.Vid frukosten ca 06.45.
(läses på bredaste sörmländskan)
- Den där tjuter jättehögt (pekar på brandvarnaren i taket) såhär IIIIIIIÅÅÅÅÅÅIIOÅÅÅÅÅÅÅIHH!!!!!!!!!! Då brinner det.
- Vad ska man göra då?
- Såhär! Den lilla fröken trycker in fingrarna i öronen.
- Ska man verkligen hålla händerna för öronen?
- Neeeeeeeeejjjj... Man ska ringa ett-ett-två! Då kommer brandkorven!
Jaja, brandkorven. Är det så ungdomarna säger nuförtiden?
Jaja, brandkorven. Är det så ungdomarna säger nuförtiden?
Awards
Inte nog med att jag har fått en fin utmärkelse av Lyckoland. Jag har även blivit utsedd till en taggig fjärilsmamma av lilla fröken. Tjusigt värre! Kriterier för att få fjärilsmammepriset är:
• du måste kunna flaxa med armarsa
• du behöver ha en tagg på rumpan att sticka med
Färdigsuktat
Eclipse är slut = det är färdigtantsnuskat och läggdags var egentligen för länge sedan.
Romantiska lappar
Är ni sådanadära? Som lägger små lappar med kärleksförklaringar i er partners jackficka. Och som skriver romantiska meddelanden med läppenna på spegeln som valfri romantisk Hollywoodproduktion?
Det är inte jag. Har aldrig förstått grejen med romantiken... Jag är en sådan som lämnar sånna här lappar.
Bloggkärlek
Att få bekräftelse och kärlek är härligt. Att få det spontant och utan några motkrav är om möjligt ännu mer härligt. Jag har fått det! Linn som driver bloggen Lyckoland har gett mig en utmärkelse. Mig. En utmärkelse! Och inte vilken som helst utan "I love your blog!"
Linn är en av mina inspirationskällor. Hon tänker smart på livet, väljer sina vägar och blandar det med sjukt snyggt DIY. Nämde jag att hon tar fantastiska bilder? Hon har faktiskt fått mig att tänka en gång extra många gånger och hon har lärt mig att se på saker ur ett annat perspektiv.
Utmärkelsen gjorde mig glad och nu vill jag sprida glädje genom att dela med mig av några av mina favoritbloggar.
• Kikan som driver bloggen Hemma hos Kikan. Hon är mån om världen och har blivit min testpanel och informatör i den ekologiska djungeln. Ekologi blandat med snygga kläder, DIY och diverse bakprojekt.
• Anna är en matisnpiration utan dess like i bloggen I mitt stora kök.
• Ellie skriver i sin blogg med ett fantastiskt vackert språk. Jag vill inte beskriva sönder hennes ord utan kika in till hennes Min gubbröra. Ta med en kopp te och en filt och bara läs!
Och så lite internationellt, bloggar som ni säkert känner till men bara för att man är välkänd är kärleken inte dessto mindre välkommen.
• The Sartorialist - gatumode att inspireras av.
• The Sartorialist - gatumode att inspireras av.
• Bakerella - drottningen av cake pops!
Reglerna för utmärkelsen är:
Tacka bloggaren som gett dig utmärkelsen och lägg ut länken till den som gav dig den.
Ge utmärkelsen vidare till fem favoritbloggar och berätta det för dem med en kommentar.
Kopiera post it-lappen och sätt den på din blogg.
Tacka bloggaren som gett dig utmärkelsen och lägg ut länken till den som gav dig den.
Ge utmärkelsen vidare till fem favoritbloggar och berätta det för dem med en kommentar.
Kopiera post it-lappen och sätt den på din blogg.
Mina magiska strumpbyxor
Jag gillar klänningar. Jag gillar kjolar. Jag för ett ständigt krig med strumpbyxor som jag misstänker har något otalt med min midja då de allt som oftast samlar all sin uppenbarelse i knähöjd. Det har varit så ända fram tills nu.
Jag har hittat något så fantastisk som termoleggings. Dom sitter uppe, dom är varma och mjuka och omfamnade luddiga och helt fantastiska! Mina ben är i himmelriket!
Se!
Jag har sett ut såhär sedan i morse utan ett endaste litet dragande! Jag tror att jag är lite kär i dom...
Farligt på jobbet
Att jobba på kontor kan vara farligare än man tror. Man kan skära sig på papper, få bläck i ögat eller fastna med skärpet i automatmatningsfacket i kopieringsapparaten. Eller som igår. Vilken kopp/mugg var det nu jag drack ur igen...?
Konsekvenserna kan bli ödesdigra.
Trista rum
Ett gnissel hördes från en dörr som öppnades treåringen kom utstapplandes i en prickiga pyjamasen (hon sov för 10 minuter sedan).
- Hej gumman! Vad gör du uppe?
- Jag kan inte sova i mitt rum...
Här förväntar jag mig att få höra historier om spöken och läskiga dinusarier och andra hemskheter.
- Jag kan inte sova för det är så tråkigt i mitt rum. Får jag sova i er säng, det är mycket roligare!
Japp. Tösen fick sova i den kalasroliga sängen. Det kanske är dumt att byta ut den nu stora mannen, eller vad säger du? Sängen verkar besitta hemligheter vi inte upptäckt.
Litterära funderingar
Det var min tur att lägga lilla fröken och vi samtalade om det litterära verket innan jag börajde att läsa för henne.
- Nu ska vi läsa "Kackel i grönsakslandet" och den är skriven av Sven Nordqvist.
- Slem Kronkiss? Vilket konstigt namn!
- Nästan, han heter S-V-E-N N-O-R-D-Q-V-I-S-T.
- Mamma?
- Ja?
- Vad har han för mage?
- Pettson?
- Nej, Slem. Har han en stor mage med en navel på?
Matsäck - rättelse
Fika i farten + vacker solnedgång + fantastisk musik i lurarna innan dagishämtning = mycket nöjd mamma
Matsäck
Fika i farten innan dagishämtning = mycket nöjd mamma!
Mördarsniglarnas höstattack
Senhösten är härlig men skräckinjagande för oss med snigelskräck.
- AHHH!!! En snigel och jag trampade nästa på den! Oj pust det var bara ett löv. Men det där då? Rör den sig kanske. Nej det var visst också ett löv. Phew!
Dom är luriga domdäringa sniglarna. Samma färg som halvuttna löv. Till och med samma glans och samma snabbhet.
Mina bästa!
Vi är ganska olika. Fast väldigt lika. Jag tror att det är därför just vi är vi.
Gymnasieklassen jag gick i blev sammansvetsade tidigt och det var i just gymnasiet jag lärde känna Erika, Anna och Sandra som hälsade på mig i helgen. Trots att det är många mil mellan oss nuförtiden och lite för långt mellan riktiga samtal mellan oss är det som om det aldrig gått mer än femton minuter sedan vi träffades sist. Jag vet att dom alltid kommer att finnas där för mig precis som jag alltid kommer att finnas där för dom oavsett vad som händer eller hur länge sedan det var vi fakiskt träffades.
Mina vänner är de finaste av dom fina!
Vår helg tillsammans har bjudit på skratt, gamla minnen, nya minnen och skratt och själavård.
Mina vänner är de bästa av de bästa!
Mina vänner är de bästa av de bästa!
Bloggtystnad
Jag har dom finaste vännerna på besök hela helgen och blogginläggen kommer att vara få, mycket få denna helg.
Finbesök = finfika!
Middag
Till middag ikväll lagade jag en gryta med torsk och kokosmjölk med en massa lök och vitlök, garam masala, curry och kummin. Gjorde en kikärtsröra till och kokade lite nudlar till dom små då kikärtor inte är deras favorittillbehör. Det var det jag åt.
Unga fröken åt törnrosahår (nudlarna) med törnrosas ansikte (torsken) och gyllene glittersås.
Den lille mannen åt överallt med hela kroppen och en massa bestick.
Posei
Då och då dyker en och samma lapp upp på olika ställen i vårt hem. Den har följt med oss som familj i fem flyttar och otaliga flyttar med den store mannen innan dess.
Det är en lapp med en dikt på som han skrev i skolan, skulle gissa att det var på mellanstadiet någon gång. Jag tycker att den är fantstiskt.
Det är en lapp med en dikt på som han skrev i skolan, skulle gissa att det var på mellanstadiet någon gång. Jag tycker att den är fantstiskt.
VAB TV
Att VABa innebär en dag-TV och dag-TV kan vara mycket lärorikt. Den lille mannen och jag har lärt oss att Bianca från Top Model All Stars är höjrädd, verkligen höjdrädd.
