Jag och den blivande äkte mannen för ett år sedan utanför Globen.
Utan den blekaste aning om vad som väntade mig.
Idag, för ett år sedan strax efter kl 20.00 hade bandet X slutat att spela i Globen. Jag hade aldrig hört talas om dom och det var inget jag kände att jag missat. Varken då eller nu. Urkass ljud och låtar jag inte hört. Det vi alla väntade på i det fullsatta Globen var att det band vi köpt biljetter för att se skulle komma upp på scenen. För ett år och tjugo minuter sedan kom dom upp på scenen och tre timmar senare var konserten över.
Och jag var förändrad.
Jag har alltid gått till musiken när jag har behövt någonting. Musik förstärker, försvagar, hjälper, peppar och förklarar för mig. Den får mig att glömma och att minnas. Jag rör mig över alla genrer även om rocken ligger mig varmast om hjärtat. Det som är viktigt för mig är att det finns en tanke. Att det finns en mening bakom ackorden och basgångarna men framför allt texterna. Det är viktigt för mig. Vad är viktigt för dig?
För mig har det här bandet allt. På riktigt. Allt.
På något vis blev saker och ting självklart när dom där tre timmarna konsert var över.
Hur? Ingen aning! Det bara blev det.
Att vara där man är just då, att inte vara rädd för det okända, att fortsätta jaga efter sin drömmar, att ifrågasätta, säga nej, att se bakom ytan, att inte vänta utan att göra nu. NU! Om inte jag ser till att jag får leva som jag vill och få uppleva mina drömmar, vem ska då göra det åt mig? Det ansvaret vill jag inte lägga på någon.
