Hon växer i låt oss säga etapper, den lilla fröken. Från 2- till 3 årskontrollen hade hon växt 5 centimeter om jag tar i. Från 3- till 4 års kontrollen hade hon växt dryga 15 centimeter! Inte konstigt att hon haft ont i benen... Dom är långa dom där benen och det är svårt att hitta byxor/legging/strumpyxor som sitter kvar uppe. Allt hasar ned hur mycket bälte eller resår man än har tillgång till. Men vi är tappra och har inte gett upp hoppet. Nästan allt som jag köpte till henne under klädbytardagarna är för kort och det var läge att ge sig ut att ekipera om. Den lille mannen var en fantasiskt personal shopper och var oerhört ihärdig med sin något osträviga klient. Redan här borde jag ha anat...

 

 

Det slutade med att jag fick bära ut en vilt skrikandes och fäktandes liten fröken ur affären. Den lille mannen och hon är tackolov synkade i sina raseriutrbott och han satt lungt i barnvagnen och muttrade att det gjorde ont i hans öron när det skriks så. Jag kunde inte annat än att hålla med då hennes mun befann sig ett par kort centimeter från mitt öra.

 

Anledningen till raseriutbtottet frågar ni? Jag vet faktiskt inte. Tror det var för att hon inte fick köpa ett par byxor som jag vet att hon aldrig skulle använda när vi väl kommit hem. Men om det var just det eller om det var någonting annat har jag ingen aning om... Det spelar mindre roll. 10 minuters skrikande och gråtande utanför affären och det gick över. Tror dock att vi råkade tömma köpcentret på kunder samtidigt då det var alldeles folktomt när jag väl tittade upp.

 

Vi har aldrig haft några sådana raseriutbrott tidigare men såklart att jag visste att de skulle komma. Jag har bävat lite inför dom också men nu när vi genomgått det första så var det inte så farligt. Människor får titta bäst dom vill för det är klart att man måste få bli arg också när man är 4 år. Man får ta stormen som den kommer och åka med. Annars vet jag inte hur man ska göra?