Gräsänka med sällskap
Det var mässa i Västerås och mannen sov borta. Barnen sov, svärmor sov men i min ensamhet i sängen kände jag mig ändå betraktad. Ni vet, den där pirrigheten som springer upp och ner längs med ryggraden. Med alldeles för vild fantasi snurrande i huvudet kikade jag upp från boken... Var det min sedan länge bortgångna farmor som hälsade på...? Iiiihhh!!!! Läskigt!!!!
Det blev inget spökligt släktkalas.