05.30 slog jag upp mina gröna och hasade mig mot vad jag då inte visste var en katastrof. Inte en endaste liten kaffemolekyl fanns kvar i burken och ingen (inte ens jag) hade gömt kaffe någonstans i hela köket. Utan den svarta himmelska drycken fungerar inte min morgon. 

 

Bilden till vänster är innan kaffet. Världen känns kall och mörk och hopplös. Bilden till höger är efter första ljuva sippen på jobbet. Iiihh! Jag insåg just att jag har blivit en kaffetant och prickar tyvärr av den på vuxen-poäng-listan. En av mina favoritbloggar har en gång sagt att "jag kan alltid ta en kopp te till." Jag är likadan med kaffe. Och med te.