För första gången i mitt liv har jag sprungit utan att tro att jag håller på att ha ihjäl mig själv. Sprungit utan boll måste då tilläggas, allt går så mycket lättare med boll. Två (2!!!!) kilometer joggades förbi av mig, mina fötter och hela min kropp. Helt otroligt! Det är alltså möjligt. Dessa två magiska kilometer tog mig 10.46 minuter. Magiskt!
Ann-Christin, det är så jag heter. Västkusttjej som blev östkustsmamma. Jag bor i en liten stad utanför Stockholm som är mycket befolkad av turister. Det är inte bara turister här utan några tusen åretruntbor och även mannen som jag lever tillsammans med och våra två barn, lilla fröken (2009) och den lite mindre mannen (2010). Med i familjen finns även två stora barn som lever det glada studentlivet på andra orter. Stanna en stund och reflektera över min reflektioner som en alldeles perfekt vanligt virrig kaffetörstande person. Kontakt: [email protected]