I vanliga fall vaknar jag i ett iskallt bad med en delvis blöt bok. Själv liknar jag ett gammalt plommon, både till färg (lilablå) och hudform (skrynklig). Men idag höll jag mig vaken för första gången på flera år. Badkarsbadet, boken och jag har blivit vänner igen. Äntligen!
Ann-Christin, det är så jag heter. Västkusttjej som blev östkustsmamma. Jag bor i en liten stad utanför Stockholm som är mycket befolkad av turister. Det är inte bara turister här utan några tusen åretruntbor och även mannen som jag lever tillsammans med och våra två barn, lilla fröken (2009) och den lite mindre mannen (2010). Med i familjen finns även två stora barn som lever det glada studentlivet på andra orter. Stanna en stund och reflektera över min reflektioner som en alldeles perfekt vanligt virrig kaffetörstande person. Kontakt: [email protected]