Jag har bestämt mig

Publicerad 2013-02-07 18:47:00 i Småbarnsföräldersyndrom

Det här fungerar inte. Det är dags för nya rutiner. Varje gång jag lägger barnen själv slutar det med att jag vaknar i den lille mannens säng runt 21.01 snåret, stapplar ut i soffan och sover vidare. Saken är den att majoritetetn av läggningarna göra jag ensam då mannen jobbar sent. 
 
Fröken somnar själv efter en saga så där är det lungt. Den lille mannen gråter och somnar inte själv och då har jag testat alla möjliga medtoder. Någon måste ligga bredvid om han inte ska gråta lungorna ur sig. Problemet är att samtidigt som han tycker att det är tryggt med sin mor bredvid sig är det också urkul när mamma ligger där och han far upp och ned som en jo-jo medans jag slummrar ur mig:
 
- Ssscchhhyyyy... ZzzZzZZzzz... ... ...Zzzzzz... ...
 
Alltså. Jag har alltid lagt fröken först, den lille mannen sedan. (Ska man vara jelt korrekt blir läggningsordningen 1. fröken 2. jag 3. lille mannen).
 
Planen är som följer.
1. Vi lägger den lille mannen först! Saga och sång och puss.
2. Jag och fröken går ut och jag säger med lugn röst (tänk er Arne Weise i ett djurprogram) "jag kommer strax älskling, jag ska bara lägga din syster"
3. Han ligger kvar i sängen och somnar av ren tristess innan jag hunnit tillbaka.
 
Vad tror ni? Hiss eller diss?
 
 

Kommentarer

Postat av: Ida Nilsson

Publicerad 2013-02-07 20:07:05

Absolut hiss om det fungerar ;)

Svar: Det blev en jättediss.... Men jag ger mig inte :) Det SKA gå!
Berndtsson & Lundström

Postat av: Johanna

Publicerad 2013-02-07 21:32:46

Tummen upp på det! Speciellt Arne Weise-rösten. Puss

Postat av: Angelica - Vardagsliv med LCHF

Publicerad 2013-02-07 21:42:56

Nja, är han det minsta lik min 3-åring, så kommer han upp och undrar var du tagit vägen. Alternativt grinar eller skriker tills du kommer. Vi har precis kommit dit att hon kan somna själv i bland, och att vi sitter i rummet bredvid. :-)

Svar: Jag säger som min farbor brukar säga om mig. "Han kan inte ha ärvt sin envishet från dig för du har allt ditt kvar".
Med andra ord, det gick sådär med två envisa viljor som inte vill samma sak. Men ingen gråt, bara en massa (MASSA!) spring.
Berndtsson & Lundström

Postat av: 2-barns-mamman

Publicerad 2013-02-08 15:30:15

Hoppas det funkar, kommer kanske ta tid innan ni fått in rutinen?
Men hoppas som sagt att det går bra, vet hur frustrerande svårt det kan vara att natta två.

Svar: Det fungerade sådär faktiskt... Men skam den som ger sig!
Berndtsson & Lundström

Kommentera inlägget här
Publiceras ej
Ditt namn eller något annat som förklarar bilden

Berndtsson och Lundström

Ann-Christin, det är så jag heter. Västkusttjej som blev östkustsmamma. Jag bor i en liten stad utanför Stockholm som är mycket befolkad av turister. Det är inte bara turister här utan några tusen åretruntbor och även mannen som jag lever tillsammans med och våra två barn, lilla fröken (2009) och den lite mindre mannen (2010). Med i familjen finns även två stora barn som lever det glada studentlivet på andra orter. Stanna en stund och reflektera över min reflektioner som en alldeles perfekt vanligt virrig kaffetörstande person. Kontakt: [email protected]

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela