Inget att rapportera
Passet är uppdaterat. Jag har visum. Pengar är växlade. Buss/tåg/buss/tåg är kollade. Det sista till resan är inköpt. Inga resnerver ännu. Inget mer att rapportera.
Snygga och bara lite borta
Frågan är om jag känner mig snyggare när jag går ut från frisören för att man ser gräslig under tiden i frisörstolen? Ribban sänks liksom rejält där.
Hursomhelst. Den lille mannen stannade hemma med farmor och jag och fröken åkte och klippte barret. Den stora höjdpunkten förutom moster (som är vår frisör) tyckte fröken att GPSen var det mest spännande och roligaste på hela veckan.
- Men maaaamma. Lyssna på plegesessen. Du ska svänga höger och inte rakt. DÄÄÄR skulle du svängt. Mamma? Du förstår inte mycket av det här med vägar. Du borde fråga mig om allt.
Sant & sorgligt men jag tröstar mig med att jag är tekniskt sätt en excellent bilförerska. Allt annat skyller jag på vägverket.
En ganska stor familj
- När jag blir stor ska jag ha miljoner med barn, men jag tänker inte ha dom i magen. Blääääää! Dom ska heta Inez, Sixten, Birgitta, Yohio, Krullerullerulllerull, Ann-Christin, Magnus, Robin Stjernberg, Ariel, Trhendvosnxflaö (typ), Alexis och Felicia och Felicia. Dom ska vara systrar och ha vingar så att dom kan flyga runt och svischa hela tiden. DET blir skoj!
På spåret
- LUXEMBURG!!! DOM SKA TILL LUXEMBURG!!! Kom jag har pausat, h-h-h-h-örde du att jag sa Luxemburg? Det är fortfarande på tio poäng och de har bara sagt e-e-e-e-n mening.
Jag stammade fram min enusiasm till den äkte mannen som kommit in i sovrummet där jag tittade på På Spåret på SVT Play. Fröken som sov bredvid mig satte sig yrvaket upp men dåsade snabbt tillbaka till slummer.
Ni kanske är sådanadäringa som klarar av ordsvängerierna i programmet och ehum... är sådana som i sömnen kan peka ut var Galapagosöarna ligger. Jag är inte en av er. Icke alls! (men efter en googling vet jag nu att öarna tillhör Ecuador)
Inte ens när På Spåret var på väg till min hemstad Uddevalla för ett par år sedan kunde jag knäcka gåtorna förrän de kom till tågstationen och jag kände igen mig.
Men nu, NU, har jag tagit min första tiopängare. Min första tiotaggare, och jag kom på det före både dressinen och första klass!
(MOT LUXEMURG! Det borde finnas ett märke för sånt här)
Seattle - åtta dagar kvar
I morse kom jag på att det är dags snart, dags att åka till Seattle!!! WOIIII!!! Läskigt och kul och ännu lite overkligt. Jag behöver er hjälp nu!
Någon som varit där och har tips förutom Space Needle, Pike Perch Market, Seattle Aquarium och de andra klassikerna.
(tipsa denna bloggerska!)
Ett par skelande syskon
Jag har aldrig lyckats med konststycket skelning (jag brukar påstå att jag är bra på så mycket annat här i livet). Den lille mannen är på god väg, han är bara svårfotograferad. Hans storasyster har full koll på skelningsläget.
Den gröna baddaren
Söndagar är simskoledagar. Vi föräldrar sitter bredvid poolen och dricker kaffe och smygäter kakor och pratar om ditt och datt och njuter av att få vara lite ifred på ett underligt sätt. Pluspoäng i det hela är att våra barn har kul i vattnet och att de får vattenvana. Högre krav än så har inte jag.
Men idag var det en annan stämmning i badhuset, en lite ansträngd spänning. Lång uppvärmning i vattnet och alla barnen doppade öronen hela tiden. Vi vuxnade förstod inte så mycket just då och där (och kaffet var ju så gott) men sedan kom det fram...
Jag har alltid varit väldigt nöjd (nästintill skrytsam) med att jag är en av dom som tagit alla simmärken. Alltså ALLA märken med guld och emalj och allt annat man kan hitta på. Men nu har de lagt till en massa nya märken. Ett av de märken som jag inte har nu är ett som fröken tog (och förtjänade väl!) idag. Hon, och de andra i gruppen, är nu alla stola innehavare till den Gröna Baddaren.
För att förtjäna denna emineta medalj måste:
• Märkestagaren ska doppa hakan och båda öronen fem gånger.
• Märkestagaren ska andas in, hålla andan och blåsa ut i vattenytan med hakan i vattnet, alternativt blåsa en pingisboll i vattenytan. Upprepas fem gånger.
Hon klarade det galant!! Frågan nu är om jag ska komplettera och ta de märken som är nya så att jag verkligen har alla simärken på riktigt eller om jag ska acceptera att jag tiderna även förändrats inom simmärkesvärlden...
En väldigt promenerad hund
Sällan har en hund blivit så promenerad.
Hunden och hundägarinnan har varit på besök hos oss och den lilla fröken är upp över öronen förtjust i denna svarta hund. Lite skräckslagen förtjusning vid plötsliga rörelser men det är bara en liten parantes.
Det var en mycket bestämd fröken i pälskappa och leopardmössa med kopplet i högsta hugg som kommenderade hunden "Sväng!" när vi kom till gatuhörn. Hon testade även med andra nya kommandon. Hunden i fråga blev förvirrad av de nya kommanden och tittade vilset på sin matte som visade med handtecken vad det var fröken egentligen ville.
Hunden har även fått titta på glaskulor med ett lågt intresse, fått svansen klappad och öronen nedvikta. Fröken är överlycklig över hundbesöket. Den lille mannen...? Inte så mycket.
Han har hållt sig på en koppellängds avstånd ända fram tills det var dags att lämna av hund och ägare.
Oväntade problem med fjärrvärme
När man är en sådan som jag, en person utan bra fungerande befintligt lokalsinne, innebär fjärrvärme ett problem. Inte fjärrvärmen i sig men det som kommer innan - grävskoporna och grushögarna.
Låt mig förklara.
I vår del av vår lilla stad finns det väldigt många gator in till området och alla är enkelriktade och vändplatserna har förökat sig med ett kaninpars hastighet. Utfarterna är tre till antalet.
Just nu håller kommunen på att gräva ner kablar för fjärrvärme till husen. Bra.
Samtidigt förbättras sommarvattenledningarna som också de ligger nedgrävda. Bra.
Nu till problemet.
Jag hittar inte ut mellan alla dessa grävskopor och grushögar och skyltar och koner och orangeklädda människor och lastbilar.
Varje morgon när vi satt oss i bilen och jag kört ett par varv, backat, vänt, svurit tyst råkat köra samma väg som inte leder någonstans igen för tredje gången hörs ett mummel från fröken i baksätet
(-åh, vi kommer aldrig någonsin att komma fram till dagis...)
- Sa du något, hjärtat?
- VET INTE DU ATT DU MÅSTE KÖRA UPP FÖR BACKEN FÖRST INNAN DU SKA SVÄNGA?
- Sa du något, hjärtat?
- VET INTE DU ATT DU MÅSTE KÖRA UPP FÖR BACKEN FÖRST INNAN DU SKA SVÄNGA?
- (ehum... nej... det var ju så det var)
Parkeringsfriden vid vattnet
En bit bort från där vi bor så finns det en outlet. Utanför denna outlet, vid sidan av perkeringen finns det ett vattenfall. Ett fantastiskt vattenfallom man är tre och fyra år. Om det verkligen är ett vattenfall eller ett brant dike är diskuterbart men för nu får det vara ett vattenfall.
Jag står bakom och mediterar (man får passa på de lugna stunder som erbjuds). Fröken och den lille mannen hänger på staketet runt om och letar efter allehanda saker som kan tänka sig bo där.
Den lilla fröken svär på att hon sett sjöjungfrur i stora stim. En och annan surfare får plats i den lilla sjön och ett par, tre bläckfisar (ja, du läste rätt).
Den lille mannen han ser sjökor, ålar, valar, hammarhajar, delfiner, några grodor och lite sälar.
Och jag, jag ser som sagt ingeting utan njuter av lugnet vid sidan om parkeringen.
Intrasslad
En vanlig middag hemma hos oss är en ocean av frågor och en mindre bäck av svar för jag har ingen aning om varför det just är dom färgerna i regnbågen och inte några andra färger. Jag vet inte heller hur örat blev kurvigt eller hur många kaskelottvalar det finns i havet. Men blåljug tänker ni! Nej, jag ljuger dåligt, de genomskådar mig direkt.
Vissa frågor kan jag ändå svara på, jag vet till exempel var farmor bor och hur många år den lille mannen fyller nästa gång (HURRA!). Jag vet även svårare saker som vilket språk man pratar i Strängnäs och vad "LAMPA" blir på rövarspråket.
Det finns en tredje kategori också som är lite svårare. Det är kategorin jag vet hur det fungerar men jag förklarar uselt och trassalr in mig och det har bland annat medfört att barnen nu tror att regn är kiss.
Jag ska gå på konsert i Seattle
Om två veckor ska jag för första gången resa till USA och jag ska även för första gången resa ensam. DET HÄR SKA BLI HELT FANTASTISKT!!!
Ni som hängt med ett tag har kanske anat att jag har en viss förkärlek till ett speciellt rockband och det är just det bandet som fått mig att ta tag i mig själv och fått mig att förverkliga mina egna drömmar. Just nu är de på en turné i USA och den kommer att avslutas i deras hemstad, Seattle. Jag har lyckats få en biljett dit! Magiskt!!
För mig är det här en dröm som kommer att bli sann. För mig är det här megastort!
I am mine.
Tre tecken på att det bor minderåriga i hemmet
Det finns ballonger med tillgörande pinne på diverse stolar/bord/golv/badkar/lådor från olika slags storköpskedjor.
Det finns markerinagar i hushållet som visar hur mycket barnen växt. Just här är markeringen röd vattenfärg, men det kan även vara kladdavtryck på fönster eller tuschstreck på dörrar.
Presenter från ovan nämnda minderåriga ligger varstans och här och där.
(för er som inte träffat våra barn är det stenar som är deras grej.
MOLO Polaris Junior Coverall Rainbow - vårt bästa köp!
När man hämtar den lille mannen på förskolan tittar pedagogerna lite under luggen och säger:
- Vi försöker, men det är svårt. Han älskar det och han har ju så roligt.
Jag svarar:
- Jag vet hur det är. Jag vill inte att ni stoppar honom heller. Skulle han komma hem ren en dag, DÅ skulle jag bli orolig!
Det är verkligen så, han älskar att leka i vatten och lera och grus och självklart ska han få göra det. Det är ju bara att tvätta, och tvätta gör vi. Problemet är inte att han blir blöt, problemet är att han blir genomblöt. Tänk er att någon har doppat honom i havet, så blöt blir han.
Vi har provat det mest i klädväg. Gallonställ till höger och vänster. Billiga overaller, dyra overaller. Fodrat hit och ofodrat dit. Alla med samma resultat (en liten och mycket blöt man) ända fram tills vi testat den här:
Fantastiskt - den är värd varenda hundring den kostar!!! Jag har inhandlat den i vår barnbutik här i stan och för er som inte bor i stan finns den i deras webshop. De säljer den under det rekommenderade priset. Skynda fynda!!
Julens önskelista
Det började med en enkel fråga från deras mormor "vad önskar ni er i julklapp". Frökens val var inte oväntat, hon önskar sig Monsters High-dockor.
Sedan började hennes lista att fyllas på mer och mer ...
Här är ett utdrag - hon önskar sig:
• att det är lördag varje dag
• att det är söndag varje dag så att hon alltid kan vara på simskolan
• 1000 barbiesar
• en helikopter
• clementiner
• fem, nej SJU tyllkjolar
• att få äta tårta varje dag
• en egen katt
• tio BRATZ-dockor
• ett till barbiehus
• ett band som kan spela bakom henne när hon sjunger
• osv
• osv
Den lille mannen var förutsägbar. Han önskar sig en riktig häst.
smartphoto.se
Jag lovade att berätta var jag beställt förstorningen (de första framkallade på en sisådär fyra år) om jag var nöjd med resultatet. Bilden har kommit och jag är nöjd och jag gjorde beställningen hos smartphoto.se
Det gick snabbt, rimligt pris och det fanns lite fler val att göra än vad jag hittat på andra liknande sajter. Jag valde till exempelt en matt bild här.
Jag ger sidan fem fotoblixtar av fem möjliga!
Tyfonen Haiyan
Tyfonen Haiyan som har dragit in över Filippinerna har drabbat miljontals människor. Som alltid i katastrofer är det barnen som drabbas hårdast. UNICEF finns på plats och högsta prioritet är nu att rädda barns liv. De får ut mediciner, mat, rent vatten och hygienartiklar till de drabbade barnen och deras familjer.
Hjälp UNICEF att rädda barns liv, ge en gåva på unicef.se eller SMS:a LIV till 72 900 för att ge 100 kr.
Typiskt
Det började med att de var dags att byta lakan.
Sedan såg jag ett dammkorn här och fler där borta.
Efter det blev hallen plötslig övermöblerad...
Jag får ryck ibland, jag har alltid fått dom där rycken. Alla möbler bars ut ur den lille mannens rum och jag satte upp hyllor och lådor som vi haft i källaren från gammla boenden och vips! Den lille mannens rum fick en make-over. Allt blev avdammat och vi gjorde en rejäl rensning av leksaker.
Det som jag missade att göra innan det var försent var att byta dedäringa sängkläderna men det är ju en dag i morgon också. Bild på rummet kommer...
Framkalla bilder
Ett helt osponsrat inlägg.
Jag är duktig på att ta kort på våra barn. Jag är usel på att framkalla bilderna. De ligge osäkert i ett iCloud och på en hårddisk. De senaste bilderna som framkallades var de bilder som barnmorskan tog under kejsarsnittet med fröken. Fantastiska bilder att ha (om man är frökens förälder, annars är det kanske lite äckligt...) Men nu, fyra år senare tog jag mig i kragen. Jag har beställt en (ja bara en men man måste ju börja med ett steg) förstoring på den här bilden.
Gillar jag kvaliteten på det som kommer hem beättar jag vilken sida jag beställde från. Spänningen är olidlig!
Veckomenyn som försvann
Det fanns en tid då jag var duktig.
Den tiden är över.
Men då, tiden jag var duktig, skrev jag veckomenyer och höll mig till dem. Familjemåltiderna vältrade sig i vegetariska dagar, fisk minst två gånger i veckan och hemmakokta buljonger. Jag bläddrade flitigt i kokböcker och ...
Det var just det, koksbokbläddrande och planeringen, det tar tid. Veckomenyerna upphörde i samma andetag som jag började jobba efter föräldraledigheten. Tiden då de egentligen borde införas.
Nu blir det såhär.
Snabbmat a la renskav, lingon och grädde. Och potatismos. Inhandlat med ljushastighet på väg till förskolan för att hämta lintottarna.
Hur gör ni andra? Ska vi byta idéer? För det här är inte bra.
Julpyntsfynd
Som så mycket annat stod den på hyllan och ropade på mig. En glasburk (eller är det en vas) från Röda Korset. Det spelar ingen roll, denna gran av glas är precis vad jag inte visste vad jag behövde. Just nu står den och pryder fönsterbrädan bredvid den ärvda lampan. Snart ska den pryda samma lampa men kommer att vara fylld med gligger, eller kottar eller något annat julig. Ett julpyntsfynd för 30:-!
Under morgonpromenaden
- Det är vackert, sa den lille mannen.
- Det är det, sa vi.
"jag övar och prövar hela tiden och så lär jag mig"
Hon är inte riktigt där ännu, men det kommer med stormfart. Från att i fem minuter (lååååånga fem minuter) slänga sig av cykeln i farten om det kom ett löv/pinne/vatten/grus/backe i vägen. Men här, tio minuter senare cyklar hon som om hon aldrig gjort annat. Tricket var att påminna om att vi kom fram mycket snabbare till hennes bästis om hon faktiskt satt på cykeln och provade om man kunde cykla över ett löv (min förvissning om att det gick räckte inte).
- Men mamma, det gick ju! Varför sa du inte det för?
- Men det gjorde j... äsch. Bra jobbat! Nu provar vi vattenpölen där framme.
- Jag övar och prövar hela tiden och så lär jag mig.
Dagens, baklänges
Dagens överraskning, ca 15.30.
Den lille mannen blev blixtkär i laxen som köpte. Laxpaketet fick så mycket kärlek att den knappt behövde tillagning.
Dagns lögn, ca 15.00.
- Jag står blixtstilla hela tiden!
Efter X antal påminnelser att ta det lugnt i affären så att hon inte krockar med ännu en pensionär.
Dagens framförhållning, ca 14.50.
För första året sedan vi kom in i förskolevärlden kommer jag inte i panik länsa utklädningslådor/lokala mataffärer dagen innan luciafirandet på redan nämnd förskola. Fröken blir år 2013 en pepparkaka med rosa glitter.
(just ja, vi har TVÅ barn att ekipera...)
Dagens djur, ca 14.35.
Renen i brödet. Fröken klappade. Den lille mannen var rädd.
Dagens snabbis, ca 12.30.
Vi ses inte så mycket, den äkte mannen och jag då han jobbar när alla andra är lediga (som alla andra i restaurangbranschen) så man får umgås när alla tillfällen bjuds. Som såhär, ett snabbt hej mellan två lägg där han jobbar.
Dagens fönster, ca 8.00.
Vackert som få andra.
Dagens bygge, ca 07.35.
Klossbygget som mötte oss på förskolan.
Dagens frisyr, jättetidigt.
