- MMMMOOOOOOUUUWWWWWW sa kossan som kom för att hälsa på oss som stog i ensilagerännan. (Kossarna vi hälsade på igår är lyckliga och frigående året om.)
- IIIIIIHHHHH!!! FAJLIIIIG!! sa den lille mannen och darrade som ett asplöv.
- Jag vill gå nu mamma! Sa den lilla fröken.

Och vårt ladugårdsbesök varade säkert fem minuter. Ute på backen fanns det kalvar som hade stått med klövarna på denna jord i nästan ett helt dygn och de båda stadsbarnen tyckte att de var mer OK, lite läskiga men OK. Det fanns även halvläskiga traktorer, coola gaffeltruckar och fina katter och en leksugen hund. Och glass. Mycket god glass!

Men traktor och kohajjpen verkar ändå vara på uppåtstigande som den varit sedan den lille mannen kom till världen. Trots den skräckinjagande idislaren.