Svärmor och barn packades in i bilen efter dagens frukosten och vi styrde kosan mot västkusten och barndomshemmet. Mannen har ingen semester och är hemma på husvakt.
Nu är vi framme och barnen springer, vi andra dricker kaffe och fikar och barnen springer. Nämnde jag att barnen springer?
Som obligatorisk bloggbild bjuder jag på mig som sexåring och mig som trettiofyraåring.
Varsågod!
Ann-Christin, det är så jag heter. Västkusttjej som blev östkustsmamma. Jag bor i en liten stad utanför Stockholm som är mycket befolkad av turister. Det är inte bara turister här utan några tusen åretruntbor och även mannen som jag lever tillsammans med och våra två barn, lilla fröken (2009) och den lite mindre mannen (2010). Med i familjen finns även två stora barn som lever det glada studentlivet på andra orter. Stanna en stund och reflektera över min reflektioner som en alldeles perfekt vanligt virrig kaffetörstande person. Kontakt: [email protected]