Klippa, rita, klistra & pärla

Publicerad 2013-03-07 19:09:24 i Vardagsliv

Hennes låda som jag tömde igår...

 
När vi skolade in lilla fröken på dagis så sa den fantastiska pedagog som skolade in henne så här:

- Vi kommer att spara och ge er alla teckningar och pyssel som hon gör här på dagarna. Men ni behöver inte känna att ni behöver spara allt, för ALLT är verkligen inte värt att spara på, men det är upp till er och inte oss vad som är viktigt.

Som hormonstinn, höggravid och lättrörd lät det som att det bara är barbariska föräldrar utan känslomässig anknytning till sina barn som inte spara på precis allt som deras barn skapar.
 
Nu förstår jag P-R-E-C-I-S vad hon menade. Sedan några månader tillbaka har produktionen av teckningar och pärlande gått i taket. Pysselgenen är ärvd!
En liten del av allt som pärlats på senaste tiden.
Mycket mer hänger runt hennes hals och handleder.
 
 
En del finns på mig.
Endel sitter på hennes far.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej
Ditt namn eller något annat som förklarar bilden

Berndtsson och Lundström

Ann-Christin, det är så jag heter. Västkusttjej som blev östkustsmamma. Jag bor i en liten stad utanför Stockholm som är mycket befolkad av turister. Det är inte bara turister här utan några tusen åretruntbor och även mannen som jag lever tillsammans med och våra två barn, lilla fröken (2009) och den lite mindre mannen (2010). Med i familjen finns även två stora barn som lever det glada studentlivet på andra orter. Stanna en stund och reflektera över min reflektioner som en alldeles perfekt vanligt virrig kaffetörstande person. Kontakt: [email protected]

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela