11 mars 2009

Publicerad 2013-03-13 18:29:00 i Kalasdags

För fyra år och två dagar sedan, den 11 mars 2009, stod den store mannen i ett hemmakök någonstans i Stockholm och lagade mat. Han var stressad, men inte alls lika stressad som dom han lagade mat till. Inte för att dom var rädda för att maten skulle vara dålig, den store mannen är en av de bästa kockar vi har utan det som stressade dom var det han öppnade med:

- Om jag bara försvinner så förstår ni varför...
- Vi vet, har hon ringt ännu? Har du ringt...? Ringer det inte nu? Du har väl mobilen på? 
 
Möhippemammorna var nervösa och stressade över att den store mannen inte skulle höra om jag ringde.
 
Hemma i soffan den kvällen satt jag höggravid och med ett datum snurrande i huvudet. *12 mars... 12 mars.... 12 mars...* Det var det datum den lilla fröken skulle titta ut. Jo jag vet att nästan inga barn kommer ut när dom ska och nej, jag hade absolut N-O-L-L-! känningar på att det var dags men... man vet ju inte... jag hade ju inte varit gravid förut...

Den lilla fröken titta ut först två veckor senare efter hot och tvång. Två enormt långa veckor. Två veckor av irritation så fort någon bara tittade på mig. 

- NEJ DET ÄR TYDLIGEN INTE DAGS ÄNNU!!!!!!!! SLUTA TJATA!!!!!!!

Såhär i efterhand var det nog ingen som tjatade eller ens tilltalade mig under dessa två veckor. Jag osade en aura av spik och tandagnissel. Jag var Supersurasunksara personifierad.
 
Fyra år efter dagen D, så känns det fantastiskt bra. Bra att hon kom när hon kom och det var just hon, denna fantastiska lilla fröken som kom.

Kommentarer

Postat av: stora mannen

Publicerad 2013-03-13 18:49:53

Du glömmer väl inte att jag några dagar senare gjorde ett gästspel på restaurang 19 glas i gamla stan där dom för säkerhetsskull hade säkrat upp med 2 kockar ifall jag inte skulle komma.. Men det gjorde jag

Svar: Det hade jag glömt!
I efterhand kulle vi kunnat ta en sista-minuten resa också...
Berndtsson & Lundström

Postat av: Linn

Publicerad 2013-03-13 20:10:59

Hon var envis redan i magen alltså, lilla fröken. Förvånar inte :-)


Svar: Vi borde anat redan då...!
Berndtsson & Lundström

Postat av: Johanna

Publicerad 2013-03-14 22:40:34

Tänk att två veckor kan vara så lååååånga...när tiden alltid går så fort. Annars alltså. Och vad stressad man är veckorna INNAN beräknat datum - "det kan ju ske NÄRSOMHELST". Men bebisarna kommer tydligen när de själva vill. Envetna, underbara ungar!

Kommentera inlägget här
Publiceras ej
Ditt namn eller något annat som förklarar bilden

Berndtsson och Lundström

Ann-Christin, det är så jag heter. Västkusttjej som blev östkustsmamma. Jag bor i en liten stad utanför Stockholm som är mycket befolkad av turister. Det är inte bara turister här utan några tusen åretruntbor och även mannen som jag lever tillsammans med och våra två barn, lilla fröken (2009) och den lite mindre mannen (2010). Med i familjen finns även två stora barn som lever det glada studentlivet på andra orter. Stanna en stund och reflektera över min reflektioner som en alldeles perfekt vanligt virrig kaffetörstande person. Kontakt: berndtssonlundstrom@icloud.com

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela