Egentligen borde jag inte alls skriva det här inlägget nu, men jag kan inte låta bli. Jag skulle vilja behöva smälta intrycken men det bubblar liksom över snart.

 

Jag har vänner som känner mig väl och varandra väl. Vi träffades under gymnasietiden, vi växte snabbt ihop där och även om det nu skiljer många mil mellan mig och dom och det har gått år sedan vi träffades dagligen eller ens talade med varandra måntligen så är vi, och jag tror att vi alltid kommer att vara det, sammanflätade. 

 

Det var dessa vänner som kom och invaderade, jag blev alltså inte kidnappad... Chockad fast ändå inte chockad men ... ??? ... ?!?!!?!! ehm va...!!! ?? ni som blivit möhippade förstår vad jag menar.

 

Jag har inga bilder att visa er då min telefon var den som blev kidnappad, vill ni kika närmare finns dagen på #hippaancci

 

Medan en lyxig hotellfrukost fixades i köket fick jag gå runt på en tipspromenad. Jag fick svara på platser jag/vi varit på, männsikor som passerat genom mitt liv på ett minnesvärt sätt och japp... frågorna handlade om PRECIS det jag är värdelös på att komma ihåg. 

 

Jag vet hur det såg ut där jag varit och jag minns väl att jag pratade med just dom personerna, hur de såg ut, vad dom hade på sig och vad vi pratade om. Vad dom heter och var vi var... Sorry, ingen aning. Det kan ha varit i Skåne, det kan också ha varit i grannen trädgård. Vi åkte i alla fall bil dit...

 

En fråga var jag stensäker på, det är den som är här under. 

 

- HA HA HA!!! Den här kan jag!!!!! Det var Ljungskile. Plättlätt!!!! sa jag och fyllde i en kaxig 1:a

 

Det visade sig att vi hade varit i Backamo och vi bara mellanlandat i Ljungskile. Tror att jag svarade rätt på 4 av 12 frågor. Godkänt för att vara mig!

 

Mer möhippedetaljer kommer inom kort.