Succén får vänta
Vi tar den i morgon istället. Vem har lust att vara ute och kratta i skyfall utan regnkläder? Inte jag. Icke! Icke! Icke! Stod och beklagade mig för svärmor för fem minuter sedan om "vad har vi gjort idag egentligen?" Knappast något, men inlägget blir långt ändå.
Jag har:
Jag har:
1. Tagit ned lampan som var över soffan istället för soffbordet. Var trött på att få den i huvudet. Den här punkten började i fredags egentligen.
- Eh... Jag behöver svart sladd...
- Hur mycket? frågade den trevliga mannen på Järnboden
- Tillräckligt att det ska räcka från väggen/taket och ned. Typ 3 meter...
- Hur mycket? frågade den trevliga mannen på Järnboden
- Tillräckligt att det ska räcka från väggen/taket och ned. Typ 3 meter...
- Är du säker?
- Abdolut! Sa jag med mycket säker stämma
- Då vill jag inte se dig här i morgon och smyga runt och köpa mer sladd för att den inte räckte till.
- OK... ta 4 meter då.. Nej vänta 5. Äsch, 4 blir kanon!
2. Insett att sladden som jag köpte till lampan över soffbordet blev ca 1 meter för kort och jag saknade några stift. Lampan föblev oförlängd.
3. Insett (nummer två) att lampan som hängde över soffan passar bäst i den lille mannens rum.
4. Kortat av den gamla sladden och hängt upp lampjäkeln i lille mannens rum.
5. Klappa mig själv lätt på axeln.
Vi har också lekt med Barbies, ätit lördagsgodis och förförats (i år igen) i affären över hur tunga pumpor är.
Vi har också lekt med Barbies, ätit lördagsgodis och förförats (i år igen) i affären över hur tunga pumpor är.
Barbie.
Godis.
