Och jag är till och med svettig om öronen och i armvecken. (Det finns en anledning till mörk bild med många photoshopfilter).
Jag tror att man ska stretcha nu men soffan såg mer ut bekväm än golvet så där är jag. Jag har alltså varit ute och sprungit. Termen är nog sprungit men jag har gått/joggat om vartannat. Jag överlevde otroligt nog även denna gång och de tolv stegen kommer att lägga upp i morgon.
Ann-Christin, det är så jag heter. Västkusttjej som blev östkustsmamma. Jag bor i en liten stad utanför Stockholm som är mycket befolkad av turister. Det är inte bara turister här utan några tusen åretruntbor och även mannen som jag lever tillsammans med och våra två barn, lilla fröken (2009) och den lite mindre mannen (2010). Med i familjen finns även två stora barn som lever det glada studentlivet på andra orter. Stanna en stund och reflektera över min reflektioner som en alldeles perfekt vanligt virrig kaffetörstande person. Kontakt: [email protected]